Möt Garpenberg, Sveriges modernaste gruva

Här hissas drygt 400 ton krossad malm upp varje timme, med hjälp av ett gigantiskt bergsspel som håller en hastighet på 17 meter per sekund. Ett lass tar alltså bara någon minut att forsla upp från gruvans djupaste nivå, som ligger drygt en kilometer under markytan.

Detta är bara en av många nyinvesteringar sedan Boliden 2011 beslutade att storsatsa på en utbyggnad av Garpenberg. En investering på 3,9 miljarder kronor i allt från fasta anläggningar och maskinutrustning till avancerade IT-system för fjärrstyrning och automation, har gjort att Boliden kunnat effektivisera gruvbrytningen i Garpenberg till 2.5 miljoner ton malm per år.

− Så såg det inte ut när jag började som gruvarbetare här för 15 år sedan. Då var läget osäkert och hela verksamheten hotades av nedläggning, säger skyddsombudet Dan Östman, som tar emot vid personhissen som leder ner genom gruvområdets nyaste schakt.

Den här delen av gruvan togs i drift våren 2014, efter tre års intensivt utbyggnadsarbete såväl ovan som under jord. Förutom Bolidens egen projektorganisation engagerades runt 800 entreprenörer i den omfattande expansion som resulterade i att Garpenberg nu har Sveriges modernaste gruvanläggning – och en av världens effektivaste.

Tidigare har man trott att brytningen påbörjades under 1200-talet i Garpenberg, men nu har nya forskningsresultat från Umeå Universitet visat att det förekommit brytning i Garpenberg redan 375 f.Kr. 2 400 år tillbaka i tiden! Garpenberg är därmed troligen Sveriges äldsta gruva som dessutom fortfarande är i drift. Dagens gruvbrytning ser dock helt annorlunda ut än då.

− Många tunga manuella moment har ersatts av datorstyrda maskiner, konstaterar Dan och pekar på en enorm borrigg som tagits in för service i gruvans fullt utrustade verkstad på 900 meters djup.

Numera är gruvarbetarnas viktigaste verktyg en joystick eller surfplatta, som de använder för att styra allt från borrning och sprängning i bergrummen till lastning och krossning av den brutna malmen.

Likadant är det i nästa steg av utvinningsprocessen, som sker i det intilliggande anrikningsverket – en över 200 meter lång byggnad dit den krossade malmen forslas på transportband via ett mellanlager ovan jord.

Jenny Gotthardsson, General Manager, är van att guida branschkollegor och andra intresserade besökare genom den toppmoderna anläggningen. För att höras genom det öronbedövande bullret kommunicerar hon via trådlös mikrofon och headset när hon redogör för den senaste utvecklingen inom anrikningens tre avgörande moment: malning, flotation och avvattning.

− Principerna för att på detta sätt skilja de önskade mineralerna från gråberget har varit kända sedan slutet av 1800-talet, men produktionsmetoderna har förstås förändrats enormt sedan dess. Och utvecklingen fortsätter än idag. Vi jobbar hela tiden med att justera allt från kemikalietillsatser till materialflöden för att optimera processen och säkerställa kvaliteten i våra slutprodukter – zink-, koppar och blykoncentrat, säger Jenny. Hon pekar på en bubblande grå sörja i en 70 kubikmeter stor flotationstank och förklarar att online-analyser av innehållet görs var sjätte minut. Allt sker per automatik med övervakning från kontrollrummet, som ligger i ett kontorshus bredvid anrikningsverket.

Här är tystnaden slående jämfört med bullret i den folktomma produktionshallen. Fyra processoperatörer sitter vid stora bildskärmar och håller koll på såväl flöden som provtagningar och eventuella larm från olika delstationer i anrikningen.

− Sammantaget har den nya anläggningen gett oss en mer renodlad produktionskedja med större kapacitet och ökad automationsgrad. Det gör att vi kan producera nästan dubbelt så mycket som tidigare med samma antal medarbetare, säger Jenny, men konstaterar i nästa andetag att färdig blir man aldrig: − Det är det som är så fascinerande med att jobba med processförbättringar. Alltid finns det någon detalj att skruva på för att kunna utvinna mer ur vår innehållsrika råvara.

Text: Susanna Lidström
Foto: Stefan Berg